Idag har vi varit i Motala och tävlat lägre klass spår. Vi drog startnummer 6 och det visade sig vara samma spår och spårläggare som sist... Påsläppet gick kanoners, spikrakt fram till vinkeln där det blev en extra snurr i vinkeln vilket kostade oss en enhet (9-9). Sen bar det iväg och vi missade (precis som sist?) den första pinnen med tanke på avståndet och den andra pinnen blev således vår första. Sedan verkade hon lite ”lost”  igen och det började mala en tråkig tanke på att behöva bryta spåret – men då plötsligt verkade hon få nos på det igen vilket senare bekräftades av ytterligare en pinne (antagligen den 4:e…). Efter detta var det rena autobahn, inga mer bekymmer tillstötte .

 

Nästa punkt på dagordningen var budföringen och här fick vi dagens enda nolla! Skyttens placering var lite tokig, så när vi vände upp undrade jag just vem av dem hon skulle välja – naturligtvis blev det skytten ... Nu var det ju ingen dubbel-tia som jag väntat mig på detta moment eftersom hon gapar rätt så bra... , men även en femma hade ju känts gott. Vi fick 213p på specialen och gränsen för uppflyttning är ju 210... PUH!

 

Platsliggningen blev en lugn föreställning. Niska pep precis när jag lämnade henne (separationsångest ) men låg sedan fint (9-9). Vårt lydnadsprogram gick ungefär så bra som jag förväntan mig; lite startljud här och där men inget ihållande gapande. Hennes attityd på planen var positiv och glad, stundtals med bra fokus, men vi har mycket kvar!!! Ser man till kommentarerna på protokollet så kan det ju tolkas som om hon gick och gapade hela tiden, men så var inte fallet. Oftast blev det lite ljud precis vid igångsättandet. Det roliga är ju att hon de senaste två tävlingarna faktiskt klarat lydnaden uppflyttningsmässigt, så förhoppningsvis är vi på rätt väg!  

Hon kämpade på bra och höll gott tempo programmet igenom trots den svallande värmen. Sedan blev det en olidlig väntan innan prisutdelning. Skulle det räcka??? Det gjorde det och jag blev skitglad - äntligen! Nu kommer vi att under hösten/vintern ta oss an alla nya moment och det ska bli kul! Visserligen har vi varit där och nosat lite allaredan, men nu kommer det att kännas ännu mer aktuellt liksom och en del moment kan vi ju skippa helt och hållet, skönt!

 

Imorgon börjar jag jobba igen så en bättre avslutning på semestern kunde jag ju knappast ha fått!!!  

   

Åh vad jag är trött på denna värme, speciellt nu på denna sista semesterdag då jag är helt inställd på att nu ska det vara HÖST! Till och med Niska verkar lite off, äter inte upp sin mat på morgonen – och det är inte henne likt! Antagligen värmen som spökar här… 

Mellan kl. 14-17 satt jag på Busfabriken och försökte roa mig bäst det gick... Lilla netbooken var med, så jag satt under en parasoll och surfade runt.

Här satt jag...

Det var inte många besökare här idag, så ljudnivån var för en gångs skull helt OK. Grabbarna gjorde av med all överskottsenergi och pannorna var riktigt svettiga. Det gick åt mycket förfriskningar!

Slush-barn!

Körde ett litet lydnadspass med Nissi ikväll och jag var duktig på att klämma in en kedja (ff, framförgående och halv inkallning = kvarsittande) som gick hyffsat – inget ljud men lite tendens att hon tänker för mkt framåt själv, tjuvstartar gärna på framförgåendet, hmmm.  Imorgon får hon nog vila, spara krafterna till söndagens spår – det lär säkert gå åt då! Krypet ska vi i alla fall fila lite på. Hoppas på att vi någon gång få uppleva att allt stämmer på en och samma dag, spår såväl som lydnad, den dagen får gärna bli på söndag! Morgondagens reservplats slutade som reservplats, jag som alltid brukar komma med på Mjölbys tävlingar… 

Operation KATT lyckades och om ca 4 veckor kommer den lilla svart-vita kissen Lipton att utöka vår familj. Inför denna dag ska jag ha ett allvarligt samtal med lilla schäferdamen! Husse var t.o.m och köpte en inbyggd kattlåda idag!

Wictor & Mille

Wictor har bestämt att han skall kallas för Mille och dessutom ska Wictor fixa en massa leksaker tills katten kommer. Jag vet vem som i slutändan kommer att bli drabbad av detta, men visst är det kul med kreativa barn??????

Efter lunchtid idag styrde vi kosan mot Kisa. På vägen till brukshundklubben, för att sammanstråla med deltagare på kennellägret, hade vi ett angenämnt stopp hos min kompis Sanna (eller heter det väninna vid vår ålder?) Dels skulle jag kasta av en massa urväxta kläder för vidare transport till Polen (Sanna har nämligen en bekant som ombesörjer med resorna dit) och dels för att skåda de tre små söta kattungarna! Såväl Pontus som Wictor såg fram mycket emot detta, en egen katt har stått högst upp på önskelistan sedan länge... De tre små krabaterna som mötte oss var helt bedårande , nu återstår det ”endast” att övertala Zedde att vår familj bör utökas med en katt!

Röd kattunge

Grå kattunge

Wictors favorit - den svart/vita

  

När vi kom fram till Kinda BK så var det inte många där, de hade flytt värmen från appellplan och ägnat sig åt skogsaktiviteter istället. Mats och Ivan var där liksom Kjell och Nitro samt två andra deltagare utan Iaxedexare; ja, de hade inte ens schäfer utan malle och grönis. Nitro och Kjell hade gjort ordentliga framsteg sedan jag såg dem sist, de har ju precis som vi haft bekymmer med ljud lite här och där. Idag såg det riktigt bra ut!

Brorsan Nitro med husse Kjell

Niska fick börja med en budföring och sin vana trogen skällde hon på mottagaren (-) och höll bra tempo (+)... Kände mig sedan smart då jag startade upp med apportering följt av hoppet, dessa gick bra men det visade sig att det gått åt lite för mycket krafter där, för på det fria följet var hon helt OFF!!! Hon gick snällt och tyst vid min sida... men sitta vid halt?? Hålla kontakt ??? Glöm det!!! Gick med henne till bilen för att dricka och vila lite, efter ett tag gjorde vi ett nytt försök som gick f*n så mycket bättre! Riktigt bra faktiskt ! Nyttigt för mig att få reda på att även min hund är tagen av värmen och att jag kanske gör klokt i att disponera fartfyllda kraftmoment lite mer omsorgsfullt! Avslutade med kryp som efter en krasslig inledning blev storstilat på slutet = matte übernöjd !

På tal om kryp: jag, som tränar mycket ensam, skulle behöva en sån där spegelliknande plåt. Är det någon som vet var man inskaffar en sådan??? Tacksam för tips! Kjell gav mig också tips hur man kan gå för att lättare se hundens rörelser, med tanke på min hårfärg hade jag inte lyckats klura ut det själv...! Pinsamt är det!

Imorgon fredag kommer jag att sitta av tre timmar på Busfarbiken, alla som varit där en gång vet hur påfrestande det kan vara... Men grabbarna skötte sig exemplariskt idag och jag håller vad jag lovar. Jag tar med min lilla netbook och hoppas på att många uppdaterar sina bloggar ikväll! Blogga, PLEASE!

**************************************************

PS. När Zedde och jag gick en promenad efter middagen sprang som vanligt Niska lös och under all kontroll... När hon rundade ett ”hörn” med högt gräs, så satt det plötsligt an katt där... Katten började illspringa och efter katten illsprang en schäfer. Matte gallskrek, husse busvisslade   – en mindre häck utgjorde en halvhalt i jakten, hunden stannade till och upptäckte plötsligt en gapande husse och matte och  lommade tillbaka... Strax, alldeles strax, ska jag inviga husse i den övriga familjens planer... Wish me good luck! DS.

Igår, vid lunchtid, dök min mamma och hennes man upp. Vi började med att åka till McDonalds och äta lite lunch (till mina söners stora förtjusning!) för att sedan åka vidare till Bergs slussar. Lilla schäfern var också med vilken INGEN av de övriga besökarna kunde undgå...  Hon var ett riktigt ”pain in the ass”, pep och vrålade hela tiden. Hon hade bestämt sig för att bada! Hon drog och hon stretade, skulle hela tiden fram till kanten på kanalen... Till sist gav den ”jamsiga” matten med sig för husfridens skull lät henne hoppa i. Eftersom jag inte hade något att slänga ut till henne att apportera, så var hon ju inte riktigt nöjd ens då. Hade något intresserad kommit fram i det läget, så hade hon slumpats bort för en mycket billig penning. Naturligtvis var det ingen som visade något intresse för detta...

 

Avslutade den lilla trippen med en besök på Cloetta i Ljungsbro. Roligast var att skåda Wictors framfart med en egen korg i högsta hugg, helt salig bland allt godis. Pontus passade på att gå på toan sedan satt han på en bänk utanför affären och gäspade...

Senare på kvällen åkte jag och gaphalsen upp till klubbben, vi hade bestämt träff med Sassa för lite lydnadsträning. När vi kom dit så hade Sassa tränat färdigt med Kajsa och värmt upp Wisca, så det blev min tur att träna Nissi direkt då Wisca skulle vila ett tag. Jag hade lite onda aningar om att ett eventuellt bakslag skulle kunna komma ikväll eftersom hon varit så i gasen tidigare under dagen och det visade sig att mina funderingar inte var helt felaktiga. Eftersom jag har minne som en guldfisk började jag med fritt följ! Inledningsvis gick det bra men när Sassa började kommendera och dessutom ha Niskas slang bakom ryggen, ja då blev det lite kaos i lägret. Övergick till att träna lite apportering, hopp, kryp, stadga i sitt och framförgående. Krypet var långt ifrån bra och på framförgåendet så känns det som om hon rinner iväg och tjuvar lite. Jag var i alla fall nöjd med apporteringen och hoppet. Innan jag klev av planen så körde vi ett kortare ff och nu var hon lugn och sansad, gick riktigt skapligt – alltid skönt att avsluta så.

Sen var det dags för Sassa att ta ut Wisca igen för att köra henne tävlingsmässigt i tre moment: ff, slät inkallning och tungapportering. Wisca skötte sig bra och tyckte matte var busig som gömde tungapporten utanför planen, hon lät sig heller inte störas av att jag stod och hojtade under den släta inkallningen. Sassa var lite missnöjd med hennes vänstersvängar i det fria följet och jag gav henne ett litet tips hur man kan få bakkärran lite mer aktiv. Wisca fattade snabbt galoppen, värre var det med Sassa . Som vanligt så har allt roligt en ände, likaså denna trevliga träningskväll!

Väl hemma fick jag skåda babysim i akvariet, ett stort stim med millimeterstora yngel. Herr och fru ciklid hade fullt upp att hålla obehöriga på avstånd, hoppas de lyckas!

Imorgon tar jag med mig söner och hund och åker ner till Kisa för att träffa de Iaxedexare som är med på kennellägret. Sönerna är utlovade ett besök på Busfabriken OM de sköter sig i Kisa, mutor är alltid bra att ta till!

Igår var det dags för spår- och lydnadsträning i Finspång tillsammans med Mia, Sussi, Jannice och Linda. Det blev många spår att traska, först för att lägga ut och sedan för att följa med som åskådare på samtliga. Det blev några varma och svettiga timmar i våra spår och i spåren efter alla vildsvin, desto bättre så träffade vi inte på några!

Fikapaus i väntan på att få gå spåren

Niska fick ett fint spår som Mia lagt ut med många kringelkrokar och vinklar och hon fixade det på ett bra sätt! Hon var liite disträ de första 10 metrarna men kom sedan igång bra, plockade samtliga pinnar och löste även vinklarna . Skönt! Nu blir det inget mer spår förrän på söndag såvida det inte blir tävling redan på lördag, men då jag inget hört från Mjölby så är det 3:e reserv som fortfarande gäller. Förutom en himla massa motion i skogen så kunde vi även fylla varsin bajspåse med kanonfina kantareller!

Tillbaka på klubben blev det grillad korv till lunch/middag, magen blev überlycklig – den hade knorrat så!  Mätta och goa var det dags att fortsätta träningen på appellplanen. Niska fick en budföring med skott, Jannice var mottagare och blev utskälld efter noter…  Niska hade planer på att starta på eget bevåg från mottagaren men rättade in sig i ledet efter en tillsägning. Farten var det som vanligt inget fel på… Innan pistolen stoppades in passade vi på att lägga Irma och Niska plats, båda hundarna låg exemplariskt.

Jag körde igenom alla lägreklassens moment och det mesta gick hyffsat förutom krypet som var katastrof. Det bästa utförda momentet idag var nog apporteringen – det råd som jag fick av Mia sist vi tränade har verkligen gjort underverk, bättre gripande och fart än idag är nog svåruppnått – dock kvarstår lite tugg precis vid ingången. Någon inkallning blev det inte tal om då Niska satt som en ”rugg-uggla”, vi tränade istället kvarsittningar som efter lite nötande gav resultat. Vid hoppet imponerade jag stort med att kasta bollen gudomligt bra . Fria följet kändes även idag mycket bra! Hon tappade kontakten lite lätt vid några enstaka tillfällen men genomförde momentet utan att ljuda och det är det viktigaste!

När alla hundarna var klara så var klockan närmre halv åtta, så det återstod bara för oss att tacka för en riktigt kul och givande träningsdag och hoppas på en ny träningsdag framöver! Några fler bilder från dagens träning finns på Pixboxen.