I helgen som  var spenderade jag inte mycket tid här hemma… På lördagen gick jag och trampade otåligt runt mobilen eftersom Mia lovat och messa om hur deras spår hade gått, de tävlade hkl spår i Finspång. Efter en stund plingade det till och budskapet var att de var vidare. Jag stuvade in Niska i bilen och styrde kosan norrut. Vi kom lagom fram till uppletet som just skulle dra igång och Irma skötte sig finfint. Hon släppte ett föremål strax innan avlämnandet och tuggade lite på sista föremålet, så där rök 10:an men för övrigt var det kanonsnyggt.  Sen blev det en lång dag med mycket väntan, men då de klarade uppflyttningen och dessutom fick stå överst på pallen – så var det värt det! GRATTIS!!!

 
Iaxedex Irma, numera elit-hund

Jag passade på att träna lite lydnad i väntan på prisutdelningen och Niska gick till en början riktigt bra! Sen kom Mia ner och "förstörde" allting… Skämt åsido, men Niska är väldigt lättstörd – vi måste ut och träna med mer störning nu när det börjar fungera bra när vi är solo. Linda, som också var på plats för att heja på Mia & Irma, ställde upp på en budföring. Denna gång var Linda mer förberedd på vad som komma skulle och vek inte en centimeter. Vid andra skicket till Linda fick Niska en terv-pojke i rumpan, men det brydde hon sig inte så värst mycket om .

På söndag var det dags att åka ner till Vimmerby för träning tillsammans med Yvonne och Indra. Mia och Irma gjorde oss sällskap ner, Mats och Ivan anslöt också. Vi började med spåren, och Niska fick ett  snitslat elitspår som skall användas nästa helg. Spåret gick i härlig tallskog, inga berg och djupa dalar här inte! Däremot lite enduro-spår som slingrade omkring i skogen men de vållade inga bekymmer, endast vid ett tillfälle var Niska lite förbryllad – inte kunde väl spåret gå PÅ vägen ???  En av apporterna låg i en dunge med pors, det luktade skarpt när vi klev in i det men Niska markerade pinnen utan problem. Hon skötte sig jättebra, men var märkbart tagen stundtals. Lite av en slow-starter efter vissa apporter men efter några meter var det åter drag i linan.

Niska pustar ut i porsen

Ivan och Irma fixade också sina spår bra, Indra stod över idag. Sen var det dags för uppletande. Niska var först ut och hittade föremålen lättplätt, precis som de andra tre. Nästa punkt på dagordningen var mat för oss tvåbenta. Vi åkte ner till en korv-mojje i V-by och tog med oss mat som vi åt på klubben, en fröjd att sitta ute och äta i det underbara vårvädret! Mia bjöd på uppflyttnings-wienerbröd, gott gott!

Sist men inte minst – lydnad. Jag filade mest på fria följet som till en början gick riktigt bra. När de andra anslöt till planen blev hon mycket tittig och ofokuserad, de fick därför sprida ut sig och ”störa” oss med lite kommendering. Efter hand gick det bättre och bättre för Niska att bibehålla fokus och det var faktiskt inte så mycket ljud idag heller. Avslutade träningspasset med en budföring med Yvonne som mottagare. Niska gick som vanligt likt en katapult, hon ser näst intill galen ut när hon forcerar fram – hon älskar verkligen att springa fort…

Min lilla galenpanna

På hemvägen kände vi oss rätt möra, men så hade vi haft en intensiv och mycket trevlig träningsdag hos Yvonne & Indra!!! Det måste vi göra om . Dagens träning är väl dokumenterad i bilder, kolla här. Gratulerar Mia som fick se ett lodjur (eller var det en räv? eller en ko?)

Nu väntar några arbetsdagar till, sen styr vi kosan till SBS-lägret på Öland – det ska bli kul!

Jo, jag är nog lite av en periodare ---> när det gäller hundträningen . Bortsett från ett lydnadspass i lördags så har nu träningen legat nästan helt på is ett par dagar. Inte så att jag på något sätt tycker att det är tråkigt med träningen, snarare tvärtom - men vissa kvällar är det så himla mycket annat som måste göras. T.ex igår, då blev det 5 vändor till tippen... Ni kanske minns att vi avverkade häcken? Nu är äntligen traven med ris borta - det i sin tur är mycket lämpligt eftersom vi planerar dra hem husvagnen till helgen .

Innebandyn avslutades ju med helgens Floorball Games och givetvis drog fotbollsträningen igång denna vecka (ti och to), det hade väl inte gjort något om det varit EN vecka utan en massa aktiviteter??? Jag blåste bort dammet från min cykel och cyklade bort till träningen med Wictor. När jag en timme senare skulle hämta honom så fick jag en snilleblixt; jag skulle ta med Niska. Efter 10 meter insåg jag snart att chansen till en avkopplande cykeltur till fågelsång var lika med obefintlig, det var DRAG från allra första stund. Högersvängarna var lika spännande varje gång, skulle jag köra över min hund eller inte ? Men det gick bra att ratta såväl cykel som hund..., ända tills vi var nästan hemma igen. Då mötte jag en tant på cykelbanan och jag släppte lite fokus från Niska ett kort ögonblick för att styra förbi tanten på ett säkert och stiligt sätt. Då plötsligt skriker tanten till och i samma ögonblick blir det ett kraftigt ryck i styret ! Niska hade tappat sin brandslang, tvärstannade och försökte vända om . Lyckades hålla både mig och cykeln upprätt medan jag fräste liiite irriterat på den fyrbente. Men vem är jag som tillåter henne bära omkring på saker under cykelturen??? Skäms på mig !

Roade mig igårkväll med att kasta in två nya tävlingsanmälningar. Min reservplats inför lördagens tävling är lika mycket reserv som för en vecka sedan, och jag får väl trösta mig med en sovmorgon istället...

00.45 Tandborstning.
Som vanligt blir det alltid sent i säng....

08.00 Vacklat upp ur sängen likt en zoombie, startar med lite koffein.

09.00 Här vankas det frukost, inte min utan Niskas...

09.45 Har inte slaktat en kanin, bara borstat hunden!

I samma veva kommer det ett mess från Mia som berättar att hon och Irma har fullt på spåret, nu väntar jag med spänning på att höra hur uppletet gick!

10.45 Diskar, inte så värst roligt...

Desto roligare vart det med två nya rapporter från Vadstena: 8 på uppletet och fullt på platsen! Härligt tjejer, nu fixar ni lydnaden oxå!!!!

12.00 Fixar lite lunch: plättar

13.00 Wictor är redo för att spela match nr 2, den första vann de.

14.00 Matchen är slut, även denna slutade med seger

14.15 Wictor ringer pappa på hemvägen

Får ett samtal från Mia i samma veva, hon berättar att de missade uppflyttningen med 14 ynka poäng , SKIT! Mia var dock nöjd med Irmas insats idag och känner förhoppning till nästa tävlingstillfälle. Jag både hoppas och tror att de fixar det då, det är de väl värda! Alla detaljer finns att läsa på Mias blogg.

16.00 Träning pågår för fullt

17.00 Snart dags för korven att hamna på grillen

18.00 Plockar ner tvätt för att kunna hänga upp nytt..., jämt känns det som!

19.00 Sista matchen för idag. Pontus har spelat klart, är med för att heja på lillebror.

20.00 Något jippo på Cloetta Center slutar i samma veva som när vi ska hem, vi får köa ett X antal minuter vid övergångsstället......

21.OO Sätter på kvällsfilm till grabbarna innan jag tar ut Niska på en kvällspromenad.

22.00 När jag kommer hem har Wictor slocknat i soffat

Nu ska jag göra som Wicke: sova!

På dagens lunchpromenad tog jag med den lilla digitalkameran, tänkte att jag kunde knäppa en serie bilder på den snyggaste schäfern i stan. Gick dock i motsol mest hela tiden och den snyggaste höll sig på alltför långt avstånd från sin matte - inte ens en vacker liten blomma att fota syntes till ... Niska bad om ett dopp i ån men efter ett kort överläggande med mig själv, så svarade jag nej. Himla kul att hon frågar i alla fall ! När vi på slutet av promenaden, strax innan villaområdet tog vid, så ställer den snyggaste upp sig jättesnyggt. Anledningen till snygg posé börjar på RÅ och slutar på DJUR... Kameranörden börjar krafsa i fickan, tänker ÄNTLIGEN! Ropade först in Niska, som påminde om en spänd pilbåge - jag hade inte lust att se pilen skjutas in i skogen!

Denna lilla rådjursfröken hade sällskap, kavaljeren stod bara en liten bit bort. När jag ikväll kikade på bilderna i datorn, så ser det ut som bocken är lite demolerad på skinkan - ser lite bucklig ut liksom. Det kanske kostade på att få dejta med denna lilla sötnos. Tänk om jag haft systemkameran med mig istället, då hade det blivit kanonbilder...

Hela helgen kommer att kantas av innebandymatcher spridda över typ hela stan. Både Pontus och Wictor är med i Floorball Games och det ska naturligtvis bli spännande att titta på - men matcherna är inte bara spridda över stan utan också mer eller mindre under hela dagen. Inte mycket annat kommer att bli gjort. Mitt EFiT imorgon kommer handla mycket om innebandy... MEN, jag kommer inte att glömma hålla tummarna för Irma & Mia som tävlar högre spår i Vadstena imorgon, visa vad ni kan - heja, heja!

Den långa sköna påskhelgen är över och med den även kanonvädret. Här sitter jag nu med ömmande armmuskler och en lätt stukad fot - det vart nämligen hårt arbete på slutet av ledigheten...

På söndagen åkte jag ut till skogen och la ett klurigt spår till Niska. Ett spår som gick kors och tvärs, upp och ner bland bland stock och sten - därav min onda vrist. Niska spårade kanonsnyggt från start till mål, ett lugnare tempo hade dock varit önskvärt! När vi kom till slutet satt prinsen(?) och hejade på oss, glad över att Niska ägnade bollen större intresse än honom.

Igår och ikväll har vi tränat lydnad (jisses vad energisk jag är  )och det har gått fortsatt bra. Ikväll hade jag framme musmattan som jag ville att hon skulle springa ut och trampa på, men hon mer eller mindre lufsade ut dit i makligt tempo så det är säkert allt vårt nötande med saktagåendet som spökar - går man ut från matte, så ska man gå saaakta...

I måndags var det dock vilodag från hundträningen för då drog jag igång projekt "Skövla idegranshäck". Hade jag vetat hur mycket jobb det innebar, så hade jag nog hellre låtit den vara. Både Zeddes och mina armar var som dallriga spagettis på kvällen efter allt sågande och ännu idag har känner jag lite sviter i form av ömmande muskler. Men nu är det klart, nu får vi bara vänta på att den växer upp någon decimeter och döljer de avkapade tjocka grenarna. Helt plötsligt upptäcker vi att vi har grannar ! Dessutom kan man ju skönja Stångån som flyter fram en bit längre bort - och som gör att huset taxeras med strandnära tomt...! Urfånigt!

Nu är det snart dags att avrunda dagen men först ska vi träna lite kryp i hallen.

Nu återstår bara 2 dagar av min 6 dagars långa påskledighet och den inleddes på onsdagen med att Pontus fyllde 10 år! Hjälp vad tiden går fort...!

På skärtorsdagen var det dags för lite samträning med Mia och Mats, även Linda var med - kul! Vi började med att köra upplet och Niska var först ut. Hon hittade 4 av de sex utlagda föremålen relativt enkelt och snabbt, men for som en skottspole fram och tillbaka i rutan. Vet inte om jag orkar ägna så mycket tid på att få till ett systematiskt letande, vi har ju så mycket annat viktigare att lägga krutet på. Om jag någonsin kommer upp i högre klass kanske jag ångrar mig, men just nu... njae.

Efterföljande lydnadspass inleddes med lite apportering, såväl trä som tung. På gripande och fart fanns inget att anmärka, däremot så är det mycket tugg vid ingångarna. Fick lite goda tips av träningskamraterna som är väl värda att prova. Fria följet var det lite si och så med, stundtals gick hon riktigt fint men ljudade däremellan. Det roliga är att hon fort kommer upp vid sidan och är tyst vid sidan efter att jag gått ur position, så det ger mersmak att fortsätta vår påbörjade strategi.

Testade även krypet men här har vi mycket att träna på med betoning på mycket! (När jag kom hem på kvällen körde jag lite kryp i hallen och då gick det genast mycket bättre. Hon lyckades krypa lugnt och bibehöll rätt position och förflyttade då bakbenen rätt, vi får fortsätta att nöta vidare.) Som avslutning på kvällens pass fick hon gå en budföring med Linda som mottagare. Jag trodde faktiskt att skallet skulle utebli men när hon hade ett par meter gav hon upp ett avgrundsvrål.... Stackars Linda, hon hade nog inte riktigt föreställt sig hur min lilla loppa beter sig!

I fredags morse, direkt efter morgonpromenaden, så stannade jag till på fotbollsplanen för att träna lite framförgående (jag glömmer ju alltid de där momenten MED koppel..). Brandslangen från promenaden stoppades ner i fickan och vi satte igång och träna. Hon jobbade jättefint och vi passade även på att klämma in lite linförighet. Även detta gick kanoners, så jag gav henne slangen och bestämde mig för att avsluta när det gick så bra. Ångrade mig dock (kände mig ordentligt taggad av det goda resultatet), stoppade ner slangen i fickan och fortsatte med lite saktagående och fritt följ. Även detta gick strålande och det var bara några enstaka ljud som uppenbarade sig! Efter dessa moment fick hon åter slangen, lugnt och fint, ingen kamp, inga kast, jag bara droppade den till henne. Måste testa detta fler gånger för att se om hon kan bibehålla lugnet fast leksak finns med på plan, hon är ju mycket lugnare när hon får ha något att bära innan träningspassen och på så sätt blir ju hennes sinnesstämning bättre när vi sätter igång. Värt att prova tycker jag!

Nu har det gått drygt en månad sen vi förlorade Rosco och även om jag inte omnämner honom så ofta här, så tänker jag desto mer på honom. Saknaden är så stor, det går inte en dag utan att han dyker upp i mina tankar. Jag tror även att Niska saknar honom massor, de hade alltid så mycket bus och hyss för sig...

Igår var det söndag. Inte alls lika fint väder som dagen innan. Jag vann fighten mot latmasken och cyklade iväg för att lägga ett spår i den närliggande skogen. Insåg att tiden var för knapp för att åka ut till spårmarkerna eftersom som jag hade en tid att passa på eftermiddagen (marknadsundersökningen igen, och lika mycket choklad vart det denna gång...). Som vanligt blev det ett halsbrytande spår över det mer eller mindre oundvikliga jätteröset, besvärligt nog för att gå utan draghjälp - men lite benbrott får man väl tåla??? Fyra pinnar och en leksak på slutet blev det och efter en timme var det dags för att låta schäfernäsan jobba. Niska tog sig an uppgiften gladeligen och spårade kanonfint, analyserade snabbt i en del vinklar och var sedan på G igen - men missade totalt två pinnar! Hon brukar vara säkerheten själv när det gäller att plocka föremålen och eftersom jag VET att hon uppehöll sig i spåret hela tiden, så är det faktiskt lite märkligt... En av dem kunde jag plocka själv, men det fjärde - den pinnen ligger kvar än idag.

Ikväll efter jobbet kom Annelie (ÄNTLIGEN!) och sprang ett par timmar med Niska. När de var tillbaka var det raka vägen in i duschen som gällde (för Niska, men säkert för Annelie också). Själv åkte jag på en lång cykeltur ikväll... Vi köpte en ny cykel till Wictor igår, ny för honom men använd i 3 år. Det märks inte på den, den är jättefin och priset var endast 250:-! Vi köpte den via Blocket och kunde hämta den endast några kvarter längre bort, ibland ska man ha tur!

Nu är det promenad som står på tur, en kvällsrunda med Niska. Imorgon är det min sista arbetsdag innan påsk, det ska bli riktigt skönt att ha lite långledigt!