från brorsan Aiko och Cevita i Norge med matte och husse - jättefint! Tack!

Igår var det premiär för träning på klubben och det kändes riktigt kul att komma igång – nu går allt mot rätt håll när det gäller ljusa och sköna kvällar så det vore väl sjutton om jag inte kunde få till lite mer

För ovanlighetens skull kom jag lite sent...  , Mia och Mats hade redan vallat upp en uppletanderuta. Niska jobbade mycket fint i början, med ett lagom tempo och nos påkopplad – men sen satte hon i turbon och tog stora lovar även utanför vallningen, men hittade de sista förmålen när hon åter igen gick ner i tempo. Att hon njöt av fulla drag gick inte att missta sig på!

Lite fritt följ skadar aldrig...

Efter uppletet gick vi loss på kaffe och wienerbröd och laddade upp inför lydnaden. Två pass var blev det och totalt sett så är jag nöjd med våra insatser. Det blev lite genomkörning av momenten fritt följ, framåtsändande, metallapportering och inkallning med ställande. Det sistnämnda fungerar otroligt bra när vi har träningskamrater med på plan, det blir banne mig tvärstopp på stanna-kommandot. Det bottnar säkert i att vi för länge sedan tränade så att medhjälparna skickade ut bollen bakom henne när kommandot kom. När jag tränar själv och hon ser att bollen leker bakom – ja, då blir det inte ens hälften så snyggt...

 
... ej heller stadga i sitt/ligg kvar

Emellan de två lydnadspassen bjöds det på kanongoda korvar – så gott att jag åt alldeles för glupskt och en brännskada i gommen var ett faktum... Kunde inte låta bli att småle åt Mats supermini lilla plastbord med texten TREVLIG SOMMAR. Sommar var väl att ta i, men det var en helt OK vårdag, det utlovade regnvädret uteblev och solen försökte titta fram emellan varven.

Nu vill jag ha mer av vår,  och träning

Idag är det precis ett år sedan du lämnade oss...,

om du visste så mycket vi saknar dig!

Igår åkte Niska och jag, tillsammans med Mats & Ivan, till Norrköping för att träna lite samt gå på SBS årsmöte. Det fanns en liten mindre yta på planen som var skottad och underlaget var kanonfint - nu för tiden är det ju glashalt nästan överallt ...

Niska var allt annat än rolig att träna idag, hetsig och gapig som bara den. Det är sorgligt, men när det blir så här galet gång efter annan - ja, då tappar jag snart sugen att träna. Det är ju inte heller endast när vi tränar som det är så här - när jag hade tränat färdigt så kopplade upp henne och så ställde vi oss vid sidan av planen och tittade på de övriga ekipagen som tränade, men hon fortsatte hon att hålla låda... Det är precis som om PÅ-knappen häktat sig, hon har så oerhört svårt att koppla av.

Skittråkigt rent ut sagt då hon för övrigt är så himla mysig och trevlig att ha å göra med och dessutom har en härlig fart och fläkt i det hon gör! Jag kommer dock att ta mig en riktig funderare och se vad jag kommer fram till, det lutar åt att vi slutar med lydnadsträningen helt och i fortsättningen ägnar oss åt andra aktiviteter såsom spår och uppletande...

Lite sorgligt att det är som det är eftersom jag själv tycker att lydnaden är skoj, likaså att kunna ha tävlingsmål med sin träning...

 
Niska   

Visserligen är det minusgrader ute, men det blir längre och ljusare dagar, längre skymtar av solen och intensivare fågelkvitter.... ja, det känns som våren väntar runt hörnet! I år har det verkligen varit vinter "på riktigt" och vi har en massa borttappade leksaker att ta igen när snön försvinner. Vi har också mycket att ta igen på borttappad träning, för i vinter har det varit väldigt snålt med kvalitativa träningspass - men kanske det gör oss gott båda två, att bara slappa, promenera och leka?