Den långa sköna påskhelgen är över och med den även kanonvädret. Här sitter jag nu med ömmande armmuskler och en lätt stukad fot - det vart nämligen hårt arbete på slutet av ledigheten...

På söndagen åkte jag ut till skogen och la ett klurigt spår till Niska. Ett spår som gick kors och tvärs, upp och ner bland bland stock och sten - därav min onda vrist. Niska spårade kanonsnyggt från start till mål, ett lugnare tempo hade dock varit önskvärt! När vi kom till slutet satt prinsen(?) och hejade på oss, glad över att Niska ägnade bollen större intresse än honom.

Igår och ikväll har vi tränat lydnad (jisses vad energisk jag är  )och det har gått fortsatt bra. Ikväll hade jag framme musmattan som jag ville att hon skulle springa ut och trampa på, men hon mer eller mindre lufsade ut dit i makligt tempo så det är säkert allt vårt nötande med saktagåendet som spökar - går man ut från matte, så ska man gå saaakta...

I måndags var det dock vilodag från hundträningen för då drog jag igång projekt "Skövla idegranshäck". Hade jag vetat hur mycket jobb det innebar, så hade jag nog hellre låtit den vara. Både Zeddes och mina armar var som dallriga spagettis på kvällen efter allt sågande och ännu idag har känner jag lite sviter i form av ömmande muskler. Men nu är det klart, nu får vi bara vänta på att den växer upp någon decimeter och döljer de avkapade tjocka grenarna. Helt plötsligt upptäcker vi att vi har grannar ! Dessutom kan man ju skönja Stångån som flyter fram en bit längre bort - och som gör att huset taxeras med strandnära tomt...! Urfånigt!

Nu är det snart dags att avrunda dagen men först ska vi träna lite kryp i hallen.