Idag var det dags för Rosco att göra en ultraljudsundersökning av hjärtat.

Rosco vart väldigt taggad när han såg vart han kommit; Jägarvallen! Trots många bekymmer och besök under årens lopp som till och med resulterat i övernattning där, så är han endast positiv när han kommer dit! Att han måste skälla när han gör entré, det hör liksom till – om det sedan inte sitter någon hund i väntrummet spelar inte så stor roll… Jag vågar nästan påstå att hela personalen känner till Rosco, han är inte bara stammis, han är en omtyckt sådan!Rosco backade undan och blängde misstänksamt mot undersökningsbordet när det sänktes, men när jag sedan bad honom kliva upp på det så var det inga bekymmer. Visst, det var lite darr i knäna när han hissades upp, men inga försök att rymma. Vi la omkull honom på bordet och han rakades där ultraljudet skulle tas. Veterinären kunde konstatera till min stora glädje att det såg helt oförändrat ut sen sist! Det kommer aldrig kunna bli bättre, så status quo är det vi eftersträvar här. Däremot blev det en förändring i plånboken, nästan 1600 kr fattigare blev jag av detta besöket…

Rosco - en busig pensionär!

När vi åkte hem fick vi uppleva en tragisk olycka… Det var strax innan T1-rondellen, alltså inne i stan men på Y-ring, som det var köer i båda körrikningarna. När jag kom lite längre fram såg jag att en bil stannat med varningsblinkers på mötande sida och bilar försökte försiktig köra om via ”min” körfil. Då plötsligt får jag se att det ligger ett rådjur framför den stillastående bilen. Den låg som en hund, med huvudet upp och tittade – den var alltså vid liv men oförmögen att röra sig, den lilla kraken. Vilket tragiskt slut ! Nu väntar en sista promenad med de fyrbenta, det får runda av denna dag.