Så var måndagen snart till ända. Efter jobbet var det bara att kasta i sig maten för att sedan åka med grabbarna till scouterna. Miniorerna fick idag roa sig med att baka äppelpaj, som vi alla hjälptes åt med att äta upp innan vi gick hem. Ingen svår uppgift då de smakade jättebra!

Igår blev det faktiskt ett spår till Niska, ett spår som gick jättebra! Lite väl häftigt drag i linan under den första halvan av spåret, nästan så jag känner lite träningsvärk i högerarmen idag... Tränade också lite lydnad efteråt, men det var åter igen för mycket liv i luckan för att jag skulle tycka det var roligt. Det måste vara något som inte stämmer, hon är så gnisslig/rastlös/pipig/"you-name-it" i alla möjliga situationer (inte bara på lydnadsplanen) och just nu är hon värre än vanligt. Enda gången då hon är 100%-igt tyst är när hon sitter i bilen...

När jag kom hem från skogen så satte jag ner korgen, som jag haft med mig i skogen, på hallgolvet. En stund senare möter Zedde Rosco i full galopp genom hallen; brått hade den svarte och han såg dessutom ut att ha något i munnen som han snabbt svalde ner. Vi gick direkt till köket och kunde konstatera att resterna från middagen stod orörda där vi lämnat dem, och vi släppte därmed funderingarna på vad han pysslat med. Det gick väl ungefär 5 minuter innan det börjades ulka i vardagsrummet och när jag kommer dit så ser jag en STOR hög med otuggade Frolics ligga i en slemmig massa i Roscos korg... Han hade alltså letat upp Frolic-påsen i korgen, pressat ner den långa nosen i den lilla öppning och formligen kastat i sig de runda gobitarna. Till saken hör att den gamle svarte har lite problem med att tugga och normalt sett så har han allt att göra en stund med en hård Frolic. Han insåg ju dock att det inte fanns någon tid till att tugga utan svalde och svalde dem hela... Inte undra på att han såg svår ut när Zedde upptäckte honom!

"Frolic-tjyven"