Nu är det åter sjukdomstider som härjar i familjen… Pontus var riktigt förkyld förra helgen, med hosta och feber. Han tillfrisknade dock snabbt denna gång, men på torsdagen var det Wictors tur. De ringde från skolan under förmiddagen och sa att Wictor inte mådde bra, så Zedde åkte hem och tog vård av barn – 38,5 i feber hade Wicke och förutom febern hade han ont i halsen.

På fredagen var jag hemma med honom och denna dag började även jag få symptom, USCH! Som grädde på moset har Niskas öron sett fula ut den senaste veckan och det har inte hjälpt att köra med öronrens. Vi hade en tid på Jägarvallen på fredagseftermiddagen där det konstaterades att hon hade en kraftig öroninflammation. Niska har även fått lite fula små fläckar utanpå öronen, troligtvis av att hon kliat sig. Veterinären trodde inte det kunde vara skabb eftersom hon då borde ha kliat sig mycket och även på andra delar av kroppen, men menade på att jag kunde ge en dos SpotOn då det är fritt från biverkningar  och även fungerar i förebyggande syfte samt har en avmaskande effekt. Så därför var det aktuellt med att väga hundarna och Niska hamnade på 33kg!!! Sen hämtade jag Rosco, 75 cm i mankhöjd, och han vägde 32,8… Rosco har inte ett gram fett extra, men Niska – ja, hon är allt lite småmullig.

Sen blev det blev raka vägen till apoteket för att där vänta ca en halvtimme för att få ut dropparna. Under väntetiden fick jag sitta och lyssna på ett par upprörda damer på 70+, de kunde inte fatta hur det kunde ta så lång tid – nästa gång skulle de minsann ta apoteket i Tannefors! Så tji fick jag, jag som trodde att livet pensionär blev mer harmoniskt, ingen stress och jäkt…….

Idag lördag var det dags för SBS årsmöte som skulle gå av stapeln i Norrköping. Innan mötet, kl 13.00, hade Mia, Mats och jag planerat in lite träning. Jag kände mig inte alls pigg på morgonen men kurerade mig med Nezeril, Renexin och Ipren och  började känna mig någorlunda fit for fight innan Mats kom och hämtade upp oss. Niska kom ut som sista hund och sprang självmant ner dit Irma och Ivan tränat tidigare, hon hade sett oss från bilen och var laddad. Bestämde mig för att börja passet med några budföringar, för att låta henne få slösa lite på överskottsenergin. Hon var full av energi, sprang som ett skållat troll och skallmarkerade mottagaren… Vid det tredje försöket fick Mats hålla en näve fylld med godis framför nosen på henne, allt för att slippa skallet, och då vart det lugnare. Hon har verkligen lagt sig till med ovanor sen den dubbla budföringen i Motala i höstas då deras revolver klickade på första försöket.

Framme - Norrköpings BK

Efter budisarna var det dags att prova lite fritt följ och jag blev glatt överraskad! Trots att hon var så på hugget så kunde hon ställa om sig och gick ett tyst, fint och koncentrerat fritt följ! Dejligt! Vi hann med två pass var innan årsmötet och på det andra passet dammade vi av apporteringen, vilket visade sig vara MYCKET välbehövligt! Vid första försöket med metallapporten så TRAVADE hon in! Men vad att vänta? Tränar man inte momentet på nästan ett halvår, så kan man väl bara inbilla sig att det ska sitta, vara kanon? Efter en liten påminnelse om hur tempot ska vara, så gick det bra – såväl tung som metall.

Årsmötet avklarades relativt snabbt och det var trevligt att träffa många av de som jag bara haft mailkontakt med, framför allt då ordförande Lena Lundin . Jag fick en fin bukett tulpaner för arbetet med hemsidan och det känns kul att mitt arbete uppskattas!

Efter mötet bestämde vi oss för att ta ett pass lydnad till var. Jag jobbade åter igen med Niskas tysta attityd och efter liiite knorr löste det sig och gick bra. Sammanfattningsvis kan jag inte vara annat än nöjd med min lilla heta schäferbrutta!

  Men stå inte bara där å tjata, kan vi inte sätta igång istället?

Ivan och Irma då? Mats har strukturerat om det sakta framförgåendet, så det såg riktigt bra ut idag. Han ska också börja använda sig av ”min” teknik i fria följet för att få Ivan mer lugn och fokuserad, håller Mats i där kan det nog bli riktigt bra! Irma var för dagen lite disträ, Irma kan mycket bättre än vad hon idag uppvisade – men har man inte bajjat på hela dagen så har man inte!

 

Mia

7 mars 2009 10:07

Jag tyckte allt det såg ut som MN va med idag på vår träning.
Irma hälsar att hon nu har gjort det hon ska.
Kram på er! MM o NI

 

Mats Axelsson

7 mars 2009 10:08

Hejsan!Tack för hjälpen i går det kommer att bli bra om jag följer era råd. Ha det bra Mats

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen flyttar: http://rosconis2.wordpress.com/           Gott Nytt 2012!!! ...

Livet rullar på, alldeles för fort känns det som.... För sönerna är skolan nu i full gång och läxorna duggar tätt, dessutom har innebandysäsongen satt fart med två träningskvällar per barn och vecka. Naturligtvis innebär det en liten minskning när de...

Igår var det EFiT. Det var också den blötaste fredagen på väldigt länge...         ...

Överskriften med utropstecken är motiverad - det var inte igår som jag var på klubben och tränade.... Vi hade stämt träff med Mats. Han jobbar och bor i stan en tid framöver, så det lär nog bli en del samträningar under tiden :)   Niska och Ivan ...

Frågar man Niska om de två senaste veckorna kännts som en evighet, så svarar hon säkerligen ja på den frågan!! Igår var det dags att klippa bort stygnen och i och med detta så slipper hon också tratten. Hon verkade fatta ganska snabbt att hon var "fr...