Under veckan som gått har det inte hänt mycket värt att blogga om. Grabbarna fick influensasprutan i torsdags och mår som om inget hade hänt. Wictor fick dock en bula likt en pingisboll, men han var nöjd – han låtsades ha fått stora muskler .

Niska har jag tränat mest under promenaderna och denna vecka har vi jobbat lite extra på att få tryck i skallet och samtidigt sitta still, skallet har gått bra men framtassarna vill gärna studsa. Lite saktagående har vi också tränat hemma på lugna gatan, men något helt moment med framåtsändande har vi inte gjort sen kursen… (På tal om kursen; jag hade kameran framme under söndagen men bilderna blev allt annat än bra…, antagligen lite för mörkt för objektivet. Några blev hyffsade och kommer snart upp på hemsidan i mån om tid. Från och med årskiftet ska jag dra igång ett nytt projekt, Projekt 365. En bild om dagen i ett helt år, hur många tror jag klarar det??? Får kanske vara nöjd om det blir ett Projekt 31!)

På morgonpromenaden fick hon ett litet upplet att roa sig med, hon skötte det med bravur. Väl hemma satte jag igång med fönstermålning (!) och sen fick vi oväntat besök av familjen Nyholm-Mayer, very nice , nu återstår en sen middag i TV-soffan. Premiären på Robinson går av stapeln ikväll och barnen har bestämt att HELA familjen ska kolla – så det är bara att rätta in sig i ledet!

Känns att det är hög tid att skriva några rader här, det var länge, länge sen sist…

Förra helgen tillbringades i Mjölby där Tina anordnat en träningshelg i lydnad för Iaxedexare. Hela 19 ekipage deltog, många kändisar sedan tidigare men även nya trevliga valpköpare att stifta bekantskap med. Instruktörer denna helg var Mia Umaerus och Gunnel Hjort och jag fick goda råd av dem båda. På lördagen tränade vi för Mia och fick en hel del nyttiga tips. Niska var på lördagen på sitt värsta tänkbara humör: mycket ljudligt och mycket splittrad… Vi fick visa upp vårt sätt att träna framåtsändande och jag fick lite frispel, gjorde många detaljer annorlunda än normalt. Mia pratade mycket om helheten, att visa hunden vad man vill och att vara tydlig, och gav mig förslag på fortsatt träning. Dels att jag ska kunna styra henne helt i tempo och ställande, stå är stå även om morsan kommer klampandes bakom. Efter lite tjuvträningen på lunchrastningen gick det mycket bättre redan på eftermiddagspasset.

Vi la också två platsliggningar, en med och en utan skott. Vid båda tillfällen passade jag på att gömma mig och det gick faktiskt riktigt bra. Kvällen avrundades med teori av Mia och en smaskig buffé.

På söndagen var det Gunnel som drillade oss och jag tog ett ”modigt” beslut om att pröva framåtsändandet i sin helhet för första gången. På kommandot framåt galopperade hon snabbt ut(!) bröt av på mitt kommando ”sakta” och traskade lugnt och sakligt på framåt utan att flacka med blicken bakåt! Jisses, kändes otroligt häftigt och naturligtvis jätteskoj! Testade flera gånger, naturligtvis, och inte mycket att klaga på var det heller. Jag fortsatte att träna stadga i stå under sakta-sträckan och hon lyssnade fin-fint. Efter förmiddagens fika och vi kom ut på plan för att träna vidare, så hade Gunnel dukat upp med kopp kaffe och fyra kakor på bruksstegen – nu skulle jag fika igen, allt för att skruva ner Niskas förväntningar lite grann.

Sista passet, ja då blev det fritt följ för hela slanten. Niska var hyffsat ok och kändes fin bitvis men släppte kontakten emellanåt. Jag fick rådet att gorma på henne när hon släppte, tummen i ögat liksom. Det gick bättre och bättre och publiken fick ställa ut sig på planen för att agera störning. Avslutningsvis sattes gruppen i rörelse och faktum är att Niska skötte sig bra trots all denna störning.

Vill passa på att tacka Tina för en trevlig träningshelg, å tack Mia och Gunnel för alla goda råd vi fick!

 
Mia Umaerus & Gunnel Hjort

Idag var vi ute och tränade en sväng med Sassa, Wisca och Kajsa, det blev det spår, spårupptag och uppletande. Till skillnad mot gårdagens gråväder bjöds vi till och med på lite sol idag!

Vi började med uppletande på ängen och den breda korridoren bestod dels av ett större gräsfält samt ett mindre sten- och buskparti i vänsterkant. Alla hundarna skötte sig bra, Niska hade faktiskt inte så mycket spring i dag, eller rättare sagt: ett hyffsat normalt tempo.

Kajsa fick ett ängsspår och Wisca och Niska fick träna upptag. Kajsa såg inte ut som den dammsugare jag är van att se henne som och hon missade i andra vinkeln för att komma på spårets sista del – ja, här hade nog spårläggaren kommit lite väl tight (f'låt!)…. Sassa släppte på henne på ett ställe där vi säkert visste att spåret passerade, men Kajsa fick aldrigt riktigt fäste. Till saken hör att det var väldigt blött och sankt samt att jag mötte två 2-benta med hund  när jag la ut spåret… När det var Niskas tur flöjtade hon ut i ett högt tempo, fick nys på vimpeln och gjorde ett jämfotahopp upp på denna, suck! Nytt påsläpp några meter ifrån och hon tog upp det bra denna gång och forcerade fram som en ångvält. Lite slarvfel i första vinkel men sedan rätt ok, men draget – onödigt hårt, stackars mina arma händer! Wisca fick två upptag som hon löste men med lite strul. Sassa funderade på om båda drabbats av noskvalster då de inte uppförde sig som vanligt. Inte helt omöjligt.

Nu väntar sängen och sen en ny lång arbetsvecka…

Allt var frid och fröjd tills efter lunch... Då råkade jag sätta saxen i fingret ! Några minuter senare sitter sax-j****n fast rätt in benet (fråga mig inte hur ), bara att plocka ut den och andas djupt... Några timmars lugn innan jag kraschade pannan i garagets element  

I samma veva var yngste sonen på innebandyträning. När träningen var slut och han skulle dra på sig träningsoverallen - ja då var byxorna borta! Men hallå, hur lågt får man sjunka??? Wictor hade inte mycket annat att välja på än att ge sig ut i kortbyxor i höstens första snöyra - tur ändå att han åkte bil och inte cyklade .

Nyss skulle jag mata den lilla röda. Sin vana troget står han på köksbänken, illhungrig, och slänger upp sina tassar på skopan. Maten, dessa små minikulor, flyger ut över hela köksgolvet. Naturligtvis! 

Nu ger jag upp för idag, imorgon blir det säkert en kanondag

  
Cool sommarbrud  

Familjen Svan på promenad! 

Idag när jag och Sassa var på väg till universitetsområdet för träning blev vi något sinkande av denna parad av svanar som korsade Haningeleden. Håller med Sassa - varför flyger de inte istället???

Dagens träning gick kanonbra! Vi startade för att Niska inte skulle behöva ligga och ladda mer än nödvändigt. Vi började med framåtsändandet och istället för tasstarget använde jag mig idag av en riktiningskäpp som laddades med godis. Niska fattade ganska direkt att denna hade samma effekt som mattan, att väl framme vid punkten så skrittar man vidare i riktning framåt. Efter detta gick jag direkt på det fria följet som funkade mer än väl ! Något enstaka pip i någon vinkel annars knäpptyst! Sassa filmade oss och det såg bitvis skapligt ut, men vi får jobba vidare på att hon inte ska släppa kontakten som hon ibland har en tendens att göra. Visserligen bara någon sekund här och där, men det ser lite fladdrigt ut. Men, men - Rom byggdes inte på en dag...

Sassa tog först ut Wisca och det såg riktigt bra ut! Wisca har också haft en liten ljudlig period men av det märktes inget - hon gick fint på framåtsändandet och även i det fria följet där hon var mycket koncentrerad och fokuserad. Sen var det Kajsas tur och hon fick också en genomkörare av framåtsändande och fritt följ. Sassa tränade även vändingar, halter och kryp med Kajsa som också såg mycket fint ut.

  
... några varv runt stolpen ! 

Nu återstod det bara för Wisca och Niska att få gå sina gräsmattespår! Niska fick börja och var mycket het och ivrig på sin uppgift, "äntligen spår" tycktes hon tänka. I spåret hade jag på vissa sträckor lagt ut lite godis och hon gick klockrent och tog sig tid att smaska i sig det mesta, och vips bland ett myller av löv fanns det pinnar att hitta. Vid ett ställe gick spåret över en asfalterad väg och det blev väl lite förbryllande för henne, men hon tog sig över och fick fäste direkt  och kunde slutföra uppgiften . 

Avslutningsvis var det Wiscas tur att spåra. Hon hade bitvis lite svårt att få fäste på spåret men var envis som synden och det var kul att se hur hon verkligen koncentrerade sig till tusen. 

Tack Sassa för en trevlig träningsdag!

Mille med bra utsikt!  

När jag kom hem kastade jag mig direkt ut i trädgården för att börja lite med "höst-röjet". Mille fick komma ut och lufta sig litegrann och han tyckte det var toppen att få klättra i körsbärsträdet! Niska fick spelet när han var där uppe, hon ville gärna ha honom på marknivå för lite bus .

Wictor och Pontus är laddade!  

Avslutningsvis drog grabbarna ut på "Godis eller Bus?" Det verkar som om det var godis i år med tanke på hur mycket godis, kakor, pengar och frukt som håvades in...

  
Skörden... 

Onsdag  till fredag har jag tagit ut semester för att låta grabbarna få lite lov på "riktigt", nu återstår bara en dags ledighet ... Det har blivit lite begränsat med aktiviteter då båda killarna har åkt på varsin riktig febertopp (båda 39 grader) i någon dag för att sedan bli feberfria direkt. Lite konstigt väl??? Pontus fick dessutom en besvärlig rethosta som nu börjar ge med sig.

Niska har fått ett lydnadspass om dagen och har skött sig bra mycket bättre än i lördags - tack och lov! Jag har backat bandet och gått tillbaka till att förstärka oftare samt att göra övningar mindre knixiga. Platsliggningar har vi tränat vid samtliga tillfällen och idag gick det riktigt bra. Hon var till och med lugn när jag lämnade henne vilket annars brukar vara den mest kritiska fasen i momentet.

Idag öppnade Net On Net sin lagerbutik i stan och hade dagen till ära lite locknings-erbjudande. Efter middagen åkte hela familjen dit för att se om vi hittade några fynd, och vi var inte ensamma om den tanken! Det första som mötte oss var kön! Jisses, över 100m lång kö för att få komma in - värsta Ullareds-stuket ju! Kön ringlade dock snabbt framåt och där inne kändes det relativt gott om plats för att strosa omkring och fynda. Det blev faktiskt en hel del, men det som vi åkte dit för att inhandla - ja, det var naturligtvis slut. När man nådde halvägs in i butiken fanns det en skylt som informerade: här börjar kassakön... Så den resterande delen av butiken fick man shoppa "längs med kön", och den kön gick minsann inte lika snabbt som den vi köade i för att få komma in... Tacka vet jag web-shoppar!

Igår var det Ett Foto i Timmen...

  
08.30
Lite sovmorgon blev. För att komma igång 
krävdes som vanligt några koppar kaffe 

  
09.30
Hela köket osar varm blodpudding, nu är den klar att ta med
till dagens lydnadsträning. Niska kommer att bli förvånad! 

  
10.30
Har träffat Mats och Mia i stan för träning, då blir det mera kaffe! 

  
11.30
Mats och Ivan är första paret ut. 

  
12.30
Niska och jag inder träningspasset, vet inte riktigt
vad vi pysslar med just här.... 

  
13.30
Mellanmål! 

  
14.30
Mia och Irma in action! 

15.30
Efter avslutad träning får Ivan och Niska leka runt litegrann 

  
16.30
Väl hemkommen skulle Zedde och jag tapetsera, men Zedde var tvungen 
att åka till Apoteket. Jag hamnade i sooffan istället - och somnade ! 

  
17.30

Vaknade och fick lite mat i mig   

  
18.30
Slappar, surfar runt - kollar bl.a Facebook 

  
19.30

Har precis avslutat disken, det som inte fick plats i maskinen... 

  
20.30

Sitter och slötittar på en film som sönerna lånat 

  
21.30

Påbörjade  ett blogginlägg men gav upp ganska snabbt,
ingen ork idag kan tyckas ...

  
22.30

Flyttar över tvätten från tvättmaskin till tvätttumlare 

  
23.30

Laddar över dagens bilder till datorn 

När man genomfört ett så totalt urflippat  träningspass som vi gjorde igår så kan ju allt bara bli bättre, nåja – ifall inte sämre! Måste intala mig detta för att över huvud taget orka träna vidare med min ljudliga, splittriga fyrbenta kompis.

Vi träffade Mia och Mats på Campushallens parkering för drillning i lydnadens ädla konst, asfalt var att föredra istället för gräs och lera denna blöta lördag. Niska var minst sagt ofokuserad och ljudlig – ett under att jag inte bröt ihop! Oavsett vad jag gjorde så var det ljud, ljud och åter ljud och ofokuserad till tusen .Jag har försökt rannsaka mig själv, hitta någon förändring i träningssättet som gjort att allt ljud kommit tillbaka – men jag går bet, kan faktiskt  inte komma på det endaste. Någon skendräktighet kan det inte heller bero på, den tiden har passerats med mått och råge.  Jag ska fortsätta att jobba vidare, hitta tillbaka till det som i somras kändes så bra. Jag har den hund jag har, och hon är världens mysigaste även om hon ibland gör mig tokig! Det gäller att gilla läget och träna på. Hon är som hon är och med den inre stress hon besitter och som så lätt bubblar upp till ytan så är hon ingen lätt hund!

Niska hade dagens lugnaste saktagående i alla fall !  

För Mats och Mia gick det bättre. Mats fokuserade med Mias hjälp på att variera belöningsfrekvensen, för att få en hund som kan jobba längre utan belöning. Fortsätter Mats att jobba på denna linje så kommer nog resultaten infinna sig snabbt. Mia har börjat med ett nytt träningssätt på framåtsändandet och det såg bra ut! Vet i katten om jag inte ska apa efter, min targetmatta verkar få min hund att gå upp ordentligt i spinn!

Tack Mia och Mats för en trevlig träningsdag!

  
Mia hade fullt sjå med att hålla ihop sin flock   

För övrigt så har livet sin gilla gång. Äldste sonen vaknade igår med halsont och 39 graders feber – svininfluensan tänkte ju genast jag… Febern har med hjälp av febernedsättande nu gått ner till drygt 38. Det tråkiga var att Pontus missade en aktivitet igår som han verkligen sett fram emot… Förra lördagen var det innebandy för hela slanten; båda grabbarna hade 3 matcher var. På söndagen var jag tävlingsledare för klass I och II på hemmaklubben, den roligaste uppflyttningen i klass I stod nog den långhåriga taxen för! För övrigt bjöd inte veckan på så mycket mer än jobb, skjutsa barn, läsa läxor med dem och ”vanlig” marktjänst.

I den kommande veckan har barnen höstlov, själv har jag tagit semester ons – fre så att de ska få lov på riktigt. Nu spörs det ju hur Pontus mår framöver, det kanske blir att ersätta semesterdagarna med VAB…

... Sassa låg/kröp inte omkring hela tiden om nu någon trott det .
Se själva:

    
Kajsa under fritt följ                     Wisca under ljudgivning

Igår inskaffade jag en ny mobiltelefon och den har nu upptaget den största delen av min fritid ikväll...

Grabbarna var också med på noterna och vi Bluetoothade låtar oss emellan så det stod härliga till. Imorgon ska jag ägna mig åt något viktigare...(tror jag).