Imorse åkte grabbarna, Niska och jag till Finspång, Mia ringde mig i torsdags och undrade om jag ville ha ett nytt vinkelspår efter förra helgens surriga resultat, hon skulle i så fall snitsla ett spår i god tid för att vimplarna inte skulle ge av sig någon doft. Kan man tacka nej till sådan service?? Nej, naturligtvis inte!

Halv elva var vi på plats, helt enligt planeringen, och vi började med att lägga spåren. Meningen var att jag skulle lägga två kortare spår eftersom jag är barnsligt larvig för att irra bort mig , men när jag la det första spåret kändes det rätt ok och det blev hyfsad längd på det. Det andra spåret vart lite kortare. Sedan strålade vi samman på klubben igen men istället för att köra det sedvanliga uppletet, så tog vi en fika istället. Mia överlämnade en uppflyttningspresent till oss, en påse med en massa smaskigheter för såväl Niska som mig . Så gulligt av Mia och Irma !!!

Uppflyttningspresent - till glädje för oss båda!

Sen var det då dags för Niska att få gå sitt knixiga spår och hon var naturligtvis på hugget vid starten. Idag så hade jag minsann inte glömt att ta med min spårhandske, så idag gick det i kontrollerad fart. Mia kunde i lugn och ro gå bakom och plocka in snitslarna vartefter. Mia hade lagt in många vinklar och gått över på lite knöliga ställen såsom rishögar. Niska var inte av samma åsikt här, varför gå över om man kan gå runt ? Hon har emellanåt ett väldigt nonchalant sätt att spåra, att vara noga är inte hennes grej liksom... Hon fixade spåret riktigt hyfsat men på den senare delen av spåret, ja då var hon väääldigt trött!

Efter Niska var det då dags för Irma att få spåra lite. Det är en fröjd att iakta Irmas spårarbete: hon är noggrann, har ett bekvämt tempo och vid tapp söker hon snyggt bakåt efter spåret. Första spåret gick bra, endast lite svajigt i början – det var nog ganska svårspårat idag (först nattens hällregn och sen stekande hetta idag) och sista pinnen gick hon oturligt nog över. Sen var det dags för spår nummer två och precis som på det första spåret så gick upptaget strålande . Alla pinnarna hem och hon följde ”lydigt” mitt spår när jag traskat runt en trädstam för att sen vinkla snett bakåt..

Lunchdags!

Nu började hungern sätta in och vi åkte till en ”korv-mojje” utanför Viberga och hämtade med mat som vi åt uppe vid klubben.

När vi smörjt kråset återstod det "bara" lydnad. Niska och jag var först ut och tankspridd matte som jag är så glömde jag kvar alla nödvändiga attiraljer i bilen - suck, bara att gå tillbaka och hämta... Niska fick börja med framåtsändandets delmoment att galoppera ut till punkten. Skickade henne under fotgående och det blev fin galopp ut, därefter fick hon gå ett saktagående från punkten vilket även det gick bra, lugnt och fint tempo. Med Mias hjälp kom jag igång lite med att att markera grupp och brytningspunkt, något som jag tills idag inte riktigt smäktat med att göra själv – men det är nog hög tid nu efter allt slit med delmomenten.  Efter detta skulle jag pröva på lite ff, men det gick inget vidare (läs urdåligt) – antagligen var inte det föregående momentet tillräckligt nog för att ersätta vår traditionella urblåsning... Gick emellan och körde en inkallning med ställande för att sen nöta stadga i sitt resp. ligg – grunda, grunda, grunda! Eller som det sades på SBS-lägret: ”sitt är sitt, ligg är ligg – read my lips!” Även hopp, skall och kryp utövades, med ganska bra resultat, innan jag kunde avsluta med det fria följet som NU gick kanoners!

Avslutningsvis var det Mia och Irmas tur. De började med framåtsändandet som gick riktigt bra, precis som det efterföljande fria följet. Sen övades det på sligg dvs läggandet under inkallning  , här hängde inte Irma med riktigt i svängarna men med lite träning kan det nog bli riktigt bra. Riktigt bra idag var också det avslutande krypet. Mia har kommit på ytterligare en variant för att få fram Irmas fina krypteknik, nämligen genom att använda targetsticka. Det såg riktigt bra ut!

Avslutningsvis vill vi säga tack till Finspångsbrudarna för en trevlig träningsdag !

På fredagskvällen begav sig Zedde ut på kräftfiske tillsammans med en gammal jobbarkompis. De skulle egentligen bara lägga ut burarna på kvällen för att sedan vittja dem tidigt på lördagsmorgonen men de ångrade sig och tog upp burarna strax före midnatt istället. Det gick ju bra det också; de håvade upp 27 kilo!!! Så när jag kom upp på morgonen låg det 13,5 kilo i badkaret… Zedde hade fullt upp med kräftkoket under en stor del av lördagen, så då passade det bra att Mia och Irma kom förbi och plockade upp oss för lite träning i skogen!

Mia visade prov på snyggt uppletande, inget tugg här inte!

Efter att ha traskat ut ett spår var fick hundarna roa sig med lite uppletande. Irma fick börja och gjorde det mycket bra. Niska skötte sig hyfsat ute i rutan men lämnade en del att önska när det gäller ”hur vi gör på stigen”... Det första föremålet släppte hon ett par meter innan stigen, hon kanske glömde att hon måste lämna föremålet till mig TROTS att jag ropar ”Bra” innan??? 

Irma på G inför spåret!

Sen var det dags för Irma att spåra. Spårläggaren hade varit lite taskigt och lagt en trång passage vid en nyponbuske, Mia fick stoppa sin hund mitt i värsta spårarbetet för att plocka bort taggar från armen…   Nästa klurighet var vitmossan på berget som gjorde uppstigningen minst sagt svår – här fick jag rycka in och hålla i spårlinan lite samtidigt som Mia kravlade ett steg uppåt och två steg bakåt (himla sjysst av henne att jag fick åka med tillbaka trots allt)! Men som sagt, det var matte som hade problem idag, inte Irma. Som plåster på såren fick Mia en låda kräftor med sig hem.

Niska och jag i spåret... Mia är duktigare på att träna hund än att fota!

Till Niska hade jag beställt ett klurigt spår med mycket vinklar och det fick jag! Provade med ett spårupptag och gick lite i rätt riktning för att underlätta och hon fixade det bra. Däremot hade jag glömt mina handskar hemma och det blev en smått kaotisk start när jag hade stora svårigheter att hålla igen henne. Hon irrade som en yr höna i början och försökte fuska lite här och lite där, gena i vinklarna. Den sista delen av spåret gick dock bättre, tack och lov! Skönt att det inte är tävling nästa helg, i så fall hade jag blivit mycket STRESSAD!

Idag söndag var det dags för träning med Sassa och hennes tjejer, och vi bestämde att vi skulle ses på Mjölby BK för att få lite miljöombyte, det var länge sedan vi tränade där sist. Vi började med upplet även idag. Kajsa, som var med och vallade, gick omkring lugn som en filbunke men tände till när det var dags för henne att leta, det gick riktigt bra. Niska var andra hunden ut och det gick ungefär likadant idag som igår, surrigt på stigen med en massa tuggande på föremålen. Tränade lite ingångar separat efteråt och då gick det hyffsat, får nog dela upp även detta momentet lite! Sist ut var Wisca och hon skötte sig bra och kunde kvittera ut lite kattmat efter utfört arbete. Sassa gjorde sig besväret att gröpa ur Whiskas-påsen med fingrarna för att få ut allt, hon hade ju våtservetter i bilen…, eller???

Sen var det dags för drillning på lydnadsplanen och vi började med att låta Kajsa och Niska få en platsliggning. Jag gick och gömde mig bakom planket men kikade fram i smyg och såg att Niska såg lite obekväm ut, det peps lite och tungan slickade om nosen med jämna mellanrum. Jag klev fram från mitt gömställe och efter en stund gömde jag mig bakom en tall istället… Japp, detta är ett moment som jag måste träna på mycket så hon känner sig trygg även när jag inte är inom synhåll.

Lydnadspasset som följde är jag dock mycket nöjd med! Vi inledde med hoppet för att sedan träna på entréer under Sassas kommendering. Det kunde bli något enstaka pip precis i början för att sedan gå tyst och fokuserat, kanoners ! Tränade också lite på inkallning med ställande där jag skippade att ha henne i utgångsposition, allt för att inte fördärva sittandet som också  börjar ta sig. För säkerhets skull körde jag lite stadga i sitt efteråt, just in case… Krypet kändes också rätt ok mestadels, lite hög bak vid några tillfällen – det är verkligen guld värt att ha någon vid sidan som ser och klickar vid rätt tillfälle – jag måste få tag i en sån där spegelplåt!

Avslutade med lilla stegen (till Sassas stora fasa ) och det med en dramatisk inledning… Niska tappade ner hela bakkärran, jag höll tag i henne upptill och Sassa puttade upp henne igen. Trots den lilla incidenten var hon het på att försöka igen och denna gången höll hon sig kvar uppe men koordinationen av bakdelen var högst bristfällig. Den tredje och sista gången visade hon dock nästan lite snudd på flyt och det kändes som en bra avslutning.

Sassa & Wisca redo för lydnadsträning

Sen var det dags för Sassa och Wisca som efter lite uppvärmning skulle köra en tävlingsmässig entré och länka 3 moment. Sassa kände sig inte riktigt nöjd med resultatet och visst har jag sett Wisca gå bättre, men det var ändå inte alls så tokigt! Dessbättre filmade jag ju lite av deras fritt följ så jag tror Sassa blev riktigt nöjd med det hon fick se! Man borde verkligen filma oftare, det är himla nyttigt!

Ro hit med MITT godis!

Ja, det har varit en rolig helg med mycket hundträning – tack Mia och Sassa för det! Nu väntar en HÅRD arbetsvecka, chefen har basunerat ut allmän övertid må-to…

Igår, vid lunchtid, dök min mamma och hennes man upp. Vi började med att åka till McDonalds och äta lite lunch (till mina söners stora förtjusning!) för att sedan åka vidare till Bergs slussar. Lilla schäfern var också med vilken INGEN av de övriga besökarna kunde undgå...  Hon var ett riktigt ”pain in the ass”, pep och vrålade hela tiden. Hon hade bestämt sig för att bada! Hon drog och hon stretade, skulle hela tiden fram till kanten på kanalen... Till sist gav den ”jamsiga” matten med sig för husfridens skull lät henne hoppa i. Eftersom jag inte hade något att slänga ut till henne att apportera, så var hon ju inte riktigt nöjd ens då. Hade något intresserad kommit fram i det läget, så hade hon slumpats bort för en mycket billig penning. Naturligtvis var det ingen som visade något intresse för detta...

Avslutade den lilla trippen med en besök på Cloetta i Ljungsbro. Roligast var att skåda Wictors framfart med en egen korg i högsta hugg, helt salig bland allt godis. Pontus passade på att gå på toan sedan satt han på en bänk utanför affären och gäspade...

Senare på kvällen åkte jag och gaphalsen upp till klubbben, vi hade bestämt träff med Sassa för lite lydnadsträning. När vi kom dit så hade Sassa tränat färdigt med Kajsa och värmt upp Wisca, så det blev min tur att träna Nissi direkt då Wisca skulle vila ett tag. Jag hade lite onda aningar om att ett eventuellt bakslag skulle kunna komma ikväll eftersom hon varit så i gasen tidigare under dagen och det visade sig att mina funderingar inte var helt felaktiga. Eftersom jag har minne som en guldfisk började jag med fritt följ! Inledningsvis gick det bra men när Sassa började kommendera och dessutom ha Niskas slang bakom ryggen, ja då blev det lite kaos i lägret. Övergick till att träna lite apportering, hopp, kryp, stadga i sitt och framförgående. Krypet var långt ifrån bra och på framförgåendet så känns det som om hon rinner iväg och tjuvar lite. Jag var i alla fall nöjd med apporteringen och hoppet. Innan jag klev av planen så körde vi ett kortare ff och nu var hon lugn och sansad, gick riktigt skapligt – alltid skönt att avsluta så.

Sen var det dags för Sassa att ta ut Wisca igen för att köra henne tävlingsmässigt i tre moment: ff, slät inkallning och tungapportering. Wisca skötte sig bra och tyckte matte var busig som gömde tungapporten utanför planen, hon lät sig heller inte störas av att jag stod och hojtade under den släta inkallningen. Sassa var lite missnöjd med hennes vänstersvängar i det fria följet och jag gav henne ett litet tips hur man kan få bakkärran lite mer aktiv. Wisca fattade snabbt galoppen, värre var det med Sassa . Som vanligt så har allt roligt en ände, likaså denna trevliga träningskväll!

Väl hemma fick jag skåda babysim i akvariet, ett stort stim med millimeterstora yngel. Herr och fru ciklid hade fullt upp att hålla obehöriga på avstånd, hoppas de lyckas!

Imorgon tar jag med mig söner och hund och åker ner till Kisa för att träffa de Iaxedexare som är med på kennellägret. Sönerna är utlovade ett besök på Busfabriken OM de sköter sig i Kisa, mutor är alltid bra att ta till!

Igår var det dags för spår- och lydnadsträning i Finspång tillsammans med Mia, Sussi, Jannice och Linda. Det blev många spår att traska, först för att lägga ut och sedan för att följa med som åskådare på samtliga. Det blev några varma och svettiga timmar i våra spår och i spåren efter alla vildsvin, desto bättre så träffade vi inte på några!

Fikapaus i väntan på att få gå spåren

Niska fick ett fint spår som Mia lagt ut med många kringelkrokar och vinklar och hon fixade det på ett bra sätt! Hon var liite disträ de första 10 metrarna men kom sedan igång bra, plockade samtliga pinnar och löste även vinklarna . Skönt! Nu blir det inget mer spår förrän på söndag såvida det inte blir tävling redan på lördag, men då jag inget hört från Mjölby så är det 3:e reserv som fortfarande gäller. Förutom en himla massa motion i skogen så kunde vi även fylla varsin bajspåse med kanonfina kantareller!

Tillbaka på klubben blev det grillad korv till lunch/middag, magen blev überlycklig – den hade knorrat så!  Mätta och goa var det dags att fortsätta träningen på appellplanen. Niska fick en budföring med skott, Jannice var mottagare och blev utskälld efter noter…  Niska hade planer på att starta på eget bevåg från mottagaren men rättade in sig i ledet efter en tillsägning. Farten var det som vanligt inget fel på… Innan pistolen stoppades in passade vi på att lägga Irma och Niska plats, båda hundarna låg exemplariskt.

Jag körde igenom alla lägreklassens moment och det mesta gick hyffsat förutom krypet som var katastrof. Det bästa utförda momentet idag var nog apporteringen – det råd som jag fick av Mia sist vi tränade har verkligen gjort underverk, bättre gripande och fart än idag är nog svåruppnått – dock kvarstår lite tugg precis vid ingången. Någon inkallning blev det inte tal om då Niska satt som en ”rugg-uggla”, vi tränade istället kvarsittningar som efter lite nötande gav resultat. Vid hoppet imponerade jag stort med att kasta bollen gudomligt bra . Fria följet kändes även idag mycket bra! Hon tappade kontakten lite lätt vid några enstaka tillfällen men genomförde momentet utan att ljuda och det är det viktigaste!

När alla hundarna var klara så var klockan närmre halv åtta, så det återstod bara för oss att tacka för en riktigt kul och givande träningsdag och hoppas på en ny träningsdag framöver! Några fler bilder från dagens träning finns på Pixboxen.

Tog sovmorgon idag, släntrade inte ur sängen förrän kl.10… Å andra sidan var uret 02.30 när jag kröp till kojs efter trevligt umgänge med goda vänner igår kväll. Sedan ”roade” jag mig med att plocka 6l vinbär utan att för den skull plocka busken ren, så himla inspirerande är det ju inte. Tog sen itu med akvariet – det var minst sagt välbehövligt. De röda cikliderna var sjukt galna, de var och nafsade på mina fingrar – hade lätt kunnat fångat dem med händerna… De fick därför lite extra mat att roa sig med istället eftersom jag inte är mycket för att ha närkontakt med firrar ! Eftermiddagen blev slapp och lugn; Pontus och Wictor åkte med en kompis till deras stuga vid havet – de skulle bada och åka båt, Zedde drog iväg till Mantorp-travet.

Lite senare på kvällen träffades Sassa och jag för att träna lite lydnad tillsammans och vi la dessutom ett spår var på gräsmattor till våra hundar. För Niskas och min del var det första gången som vi spårade på gräsmatta och jag måste erkänna att jag var lite skeptisk om det skulle fungera..., men så fort Niska fick på sig selen så var det  förstås en tillräcklig signal på vad som komma skulle och hon imponerade stort på sin förvånade matte . Hon snurrade litegrann ett par gånger men löste det annars galant. Kajsa gick spårnoga, lugnt och metodiskt, Wisca höll god fart idag. Wisca fick också lite extra störningsträning då Jösse hare drog en repa över hennes spår strax innan påsläpp.

Lydnaden gick också bra för samtliga. Niska fick, efter ”godis-urblåsning”, starta upp med apportering.  Även idag var det helt tyst, fantastiskt! Fria följet gick också kanonbra, jag tränade bara en kortare sträcka men såväl halter som igångsättningar fungerade fint utan ljud. Kontakten var det inte heller något fel på trots att det var ”bäddat” för disträ hund med tanke på ny omgivning. Gjorde ett kortare framförgående också, men det var liite bråttom där. Avslutade med krypet som inte gick så bra, hon var lite för på idag och rann iväg… men på det hela taget är jag dock nöjd med min lilla arbetsmyra! Tack Sassa för trevligt sällskap!

Imorgon blir det att infinna sig på jobbet kl.08.00, suck! Får trösta mig med att jag har en veckas semester kvar i alla fall.

Har precis kommit in efter ett kortare träningspass av några lydnadsmoment inför morgonsdagens tävling  och jag hade turen att slippa bli blöt, det tajmade jag bra! Det har varit ett riktigt skitväder här hela dan förutom den soliga inledningen av dagen.  Träningen gick faktiskt riktigt hyffsat, speciellt med tanke på att jag tog ut en pigg och utvilad Niska och började träna direkt…

Igår tränade Niska och jag tillsammans med Sassa och hennes härliga schäfertikar Wisca och Kajsa. Jag la ett spår till Kajsa och Sassa ett åt oss, sen passade vi på att köra uppletande medans spåren låg till sig. Niska var först ut och verkade ha ett ton av överskottsenergi, det vart lite väl mycket springa och i ett galet högt tempo. Tre föremål av fyra plockade hon in, det fjärde och sista fick vi vinda in. Sen var det Wiscas tur och ett mycket mer koncentrerat letande och kanonsnyggt arbete på stigen. Kajsa visade också att hon kunde det här med att leta grejer!

So far so good, nu var det dags för Niskas spår… Kändes lite som en upprepning på förra helgens tävlingsspår… Hon gick stundtals bra i spåret för att nästa sekund undra vart fan det tog vägen! Vid ett par tillfällen spårade hon fel som inte jag själv inte kunde ana då det var ett rejält drag i linan. Sassa var hygglig nog att lägga ut ett nytt lite kortare spår så att vi fick en andra chans. Det blev ett påsläpp med en pinne + slutapport och detta fungerade hyffsat. Tankarna virvlar ju mot noskvalster men eftersom hon fick Spot-On så sent som i mars så borde det väl inte vara rimligt??? Måste ärligt erkänna att jag då hade god lust att inte starta på lördag, MEN vi gör ett försök och ser vad som händer.

Kajsa visade sig vara noggrannheten själv modifierad och gick i ett lugnt och behagligt tempo. Det visade sig att hennes spår kommit lite för nära vår uppletsruta vilket utgjotrde en liten dragning åt vänster i början, sen gick hon klockrent i spåret – det kunde GPS:en intyga.

Avslutningsvis blev det lite lydnadsträning på Korpvallen. Wisca, som inte fick något spår idag, fick börja med lydnaden, och det såg verkligen trevligt ut. När det var Niskas tur hade Heléne och Mick anslutit sig på planen och Niska hade fullt sjå med att kolla vad de höll på med för något skoj…., jag måste verkligen träna med mer störningar! Försökte oss på lite fritt följ, kryp och apportering.

Slutligen var det dags för den tysta schäfern Kajsa att visa vad hon kunde. Ärligt talat Sassa, appellen skulle ni med lätthet kunnat gjort i vår!

Imorgon är det då dags att starta lkl spår, igen… Nu på hemmaplan så jag får sova lite längre än förra helgen, skönt! Mats och Ivan ska pröva lyckan i högre klass och jag hoppas de får till det denna gång! Enligt säker källa kommer Finspång-klacken att vara på plats imorgon bitti för att heja på oss och det kan verkligen behövas!

Nu är vi hemkomna efter en trevlig träningshelg på Öland (Böda) i SBS regi. Vi var med på brukslydnaden; en liten grupp som bara bestod av 5 deltagare, men det var ett härligt gäng! Instruktör var Anna Lövgren som verkligen gav järnet dessa dagar vilket resulterade i framsteg hos samtliga ekipage! En drös med bilder kommer inom kort, tills dess får ni hålla till godo med NISKA ON THE BEACH:

I helgen som  var spenderade jag inte mycket tid här hemma… På lördagen gick jag och trampade otåligt runt mobilen eftersom Mia lovat och messa om hur deras spår hade gått, de tävlade hkl spår i Finspång. Efter en stund plingade det till och budskapet var att de var vidare. Jag stuvade in Niska i bilen och styrde kosan norrut. Vi kom lagom fram till uppletet som just skulle dra igång och Irma skötte sig finfint. Hon släppte ett föremål strax innan avlämnandet och tuggade lite på sista föremålet, så där rök 10:an men för övrigt var det kanonsnyggt.  Sen blev det en lång dag med mycket väntan, men då de klarade uppflyttningen och dessutom fick stå överst på pallen – så var det värt det! GRATTIS!!!

 
Iaxedex Irma, numera elit-hund

Jag passade på att träna lite lydnad i väntan på prisutdelningen och Niska gick till en början riktigt bra! Sen kom Mia ner och "förstörde" allting… Skämt åsido, men Niska är väldigt lättstörd – vi måste ut och träna med mer störning nu när det börjar fungera bra när vi är solo. Linda, som också var på plats för att heja på Mia & Irma, ställde upp på en budföring. Denna gång var Linda mer förberedd på vad som komma skulle och vek inte en centimeter. Vid andra skicket till Linda fick Niska en terv-pojke i rumpan, men det brydde hon sig inte så värst mycket om .

På söndag var det dags att åka ner till Vimmerby för träning tillsammans med Yvonne och Indra. Mia och Irma gjorde oss sällskap ner, Mats och Ivan anslöt också. Vi började med spåren, och Niska fick ett  snitslat elitspår som skall användas nästa helg. Spåret gick i härlig tallskog, inga berg och djupa dalar här inte! Däremot lite enduro-spår som slingrade omkring i skogen men de vållade inga bekymmer, endast vid ett tillfälle var Niska lite förbryllad – inte kunde väl spåret gå PÅ vägen ???  En av apporterna låg i en dunge med pors, det luktade skarpt när vi klev in i det men Niska markerade pinnen utan problem. Hon skötte sig jättebra, men var märkbart tagen stundtals. Lite av en slow-starter efter vissa apporter men efter några meter var det åter drag i linan.

Niska pustar ut i porsen

Ivan och Irma fixade också sina spår bra, Indra stod över idag. Sen var det dags för uppletande. Niska var först ut och hittade föremålen lättplätt, precis som de andra tre. Nästa punkt på dagordningen var mat för oss tvåbenta. Vi åkte ner till en korv-mojje i V-by och tog med oss mat som vi åt på klubben, en fröjd att sitta ute och äta i det underbara vårvädret! Mia bjöd på uppflyttnings-wienerbröd, gott gott!

Sist men inte minst – lydnad. Jag filade mest på fria följet som till en början gick riktigt bra. När de andra anslöt till planen blev hon mycket tittig och ofokuserad, de fick därför sprida ut sig och ”störa” oss med lite kommendering. Efter hand gick det bättre och bättre för Niska att bibehålla fokus och det var faktiskt inte så mycket ljud idag heller. Avslutade träningspasset med en budföring med Yvonne som mottagare. Niska gick som vanligt likt en katapult, hon ser näst intill galen ut när hon forcerar fram – hon älskar verkligen att springa fort…

Min lilla galenpanna

På hemvägen kände vi oss rätt möra, men så hade vi haft en intensiv och mycket trevlig träningsdag hos Yvonne & Indra!!! Det måste vi göra om . Dagens träning är väl dokumenterad i bilder, kolla här. Gratulerar Mia som fick se ett lodjur (eller var det en räv? eller en ko?)

Nu väntar några arbetsdagar till, sen styr vi kosan till SBS-lägret på Öland – det ska bli kul!