... Sassa låg/kröp inte omkring hela tiden om nu någon trott det .
Se själva:

    
Kajsa under fritt följ                     Wisca under ljudgivning

Igår inskaffade jag en ny mobiltelefon och den har nu upptaget den största delen av min fritid ikväll...

Grabbarna var också med på noterna och vi Bluetoothade låtar oss emellan så det stod härliga till. Imorgon ska jag ägna mig åt något viktigare...(tror jag). 

Happ, då har man provsmuttat lite på årets glögg - clementin, inte alls så dum smak faktiskt! Det var nästan så jag fick lite julstämning på köpet då regnet piskade på fönstrena - för snö och kyla var det bara när man var liten, eller ?

Imorgon är det fredag och ännu en vecka som gått i rasande fart kan läggas åt handlingarna. På lördag ska vi träffa Mats och Ivan på Klubbarp för lite träning - ser fram emot det trots att det inte gick så bra förra helgen. Under veckan har det mest blivit träning inomhus och det har gått riktigt bra - att det ska vara så stor skillnad mellan ute och inne!

Ikväll har Niska rockat loss ordentligt: jagat och busat med katten, hittat sin aktivitetsboll som fick fyllas på ett X antal gånger och gjort galna utfall mot mig . Jag hade planerat några varv med "piggborsten" i pälsen för hon fäller enormt nu, lösa tussar sticker fram lite här och där, men hur enkelt är det att stå i ösregn och borsta? Får göra ett nytt försök imorgon.

I tisdagskväll hittade vi äntligen en liten bil som höll måttet i alla avseenden vi var ute efter - dessutom såldes den i grannkvarteret vilken blev vår smala lycka, vi hann äntligen först! ALLA verkar vara som tokiga i små bilar just nu... En liten knallröd Opel Corsa blev det, så nu kan vi lägga alla bilaffärer åt sidan för många år framöver.

Nu återstår en liten uppdatering på SBS-sidan, sen är det natti natti.

Trevlig helg  !

Då har jag precis sett St. Louis Blues slå Detroit för andra raden idag, inte illa! Hela familjen var ju och såg dem live i tisdags då de klassade ut LHC i Cloetta Center . De bjöd på snygg hockey som i sin tur gjorde att LHC såg väldigt bleka ut - inte samma division liksom... Sönerna stönade lite åt favoriternas fall men fördjupade sig åt varsin bytta popcorn och några drickor därtill !  

LHC vs ST. LOUIS BLUES

Under tiden ikväll pågick en annan kamp i bakgrunden, den mellan hund och katt. Den matchen slutade oavgjort och jag kan informera att tycke uppstått mellan dessa fyrbenta individer, som ofta söker varandras sällskap för lite bus .

För övrigt har jag försökt hålla mig inomhus så mycket som möjligt idag; regn och blåst tillsammans - kan det bli värre ??? Hoppas innerligt att det blir bättre imorgon för då har vi ett lydnadspass inplanerat.

Ja, så här har det låtit här hemma typ hela kvällen... Om den är min favvo-låt??? Nja, tänker jag inte avslöja !

För övrigt känns det skönt att det är fredag och lite ledigt, jag har varit skapligt krasslig denna vecka och borde säkert ha stannat hemma såväl en som två dagar... Nu har jag kommit in i "host-fasen" - vet inte om det är mycket bättre än "snyt-snora-fräs"-fasen. Imorgon ska jag vara aktiv förälder på HjIK's säsongavslutning, ett 4-timmarspass vid grillen, söndag är det träning med Mia och Mats. Hoppas jag blir bättre än vad jag är idag, såväl jag som Niska skulle behöva en heldag i skogen nu!

Nu har det varit bloggtorka här ett tag som helt enkelt bottnar sig i för lite TID… Höstaktiviteterna för grabbarna har dragit igång nu (innebandy och scouter x2) vilket medför minst en aktivitet per dag (oftast två) må-to, ska bli skönt när fotbollen tar säsongsvila! Så här i början på hösten duggar även alla föräldra- och upptaktsmöten tätt, så det är fullt sjå med att ro allt i land…

Fredagen den 11:e fyllde Wictor 9 år och fick, bland annat, sitt efterlängatde Guitar Hero. När vi monterat ihop gitarren och stoppade in skivan i spelkonsolen, så kunde denna inte läsa skivan! Zedde kastade sig i bilen och for ut till ICA Maxi där han kunde hämta ut en ny, fungerande skiva. Åter igen satte Wicke på sig gitarren förväntansfullt för att strax senare upptäcka att problemet fortfarande var detsamma! Eftersom spelkonsolen kunde läsa alla andra spelskivor tyckte vi det hela var väldigt märkligt! Jag ringde min arbetskamrat Jennie och frågade om vi kunde dyka upp med spelet hemma hos henne för att se om den funkade där, och visst – Jennie ställde snällt upp på detta. Hos henne var det heller inga problem med att få igång spelet så antagligen var väl vår Playstation lite föråldrad för detta spel, otroligt irriterande ! Så på hemvägen tog Zedde och Wictor vägen om Maxi (igen!) där det  inhandlades en ny Playstation 2 –konsol  à det blev ingen billig present men sonens glädje senare på kvällen gjorde att det kändes värt varenda öre !

En blivande rockstjärna??? 

Träningen med Niska har gått på sparlåga ett tag nu men i torsdags blev det faktiskt ett spår medan Pontus var på scouterna. Inte jättelångt och med ganska kort liggtid, bortsett från klockrent bakspår  löste hon det bra. I helgen har det blivit uppletande och lydnadsträning. Jag har fått tillbaka lite problem med ljud igen, men det kanske bottnar sig lite i att det blivit väldigt sporadiskt med träning och att hon blir väldigt taggad när det väl blir av. Vi fortsätter att träna galoppen ut vid framåtsändandet vilket går kanoners så länge targetmattan finns där, när den plockas bort – ja då blir hon helt lost…  Nu är det kanske ingen panik med framåtsändandet med tanke på att vi enligt SKK´s hunddata har blivit registrerade med ett godkänt resultat istället för uppflyttning…! Å andra sidan så står det att läsa att högreklass-ekipagen också hade tävlat lägre klass, så någonstans har det blivit pannkaka! Det känns dock mycket irriterande!

Avslutningsvis säger vi GRATTIS till Sassa & Wisca som knep sitt första cert vid dagens elitspår i Finspång !

... som hund och katt

Veckans två trökigaste arbetsdagar är till ända, nu är det full fart mot helgen ! Mitt hektiska liv fortsätter och jag tänker inte plåga er med att skriva om alla nytillkomna aktiviteter, men det har som vanligt påverkat träningen med den lilla arbetstokiga myra till hund som jag har .

De dagliga promenaderna är dock inte att förakta, här kör vi hårt . Eftersom jag har en tendens att skaffa favoritmoment (som jag sen tragglar och nöter på) så är det ju kul att jag kunnat lägga saktagåendet åt sidan ett tag nu, för att istället träna halter och vändningar . De åt vänster är riktigt fina, hon sätter sig snabbt och rakt, men så finns det ju ett håll till... Uuhh, vad bedrövliga dessa åt höger är! Kör jag vändningar på stället ska jag vara glad om hon över huvud taget rör på rumpan, hon tycker nämligen att det är helt ok att böja kroppen likt en banan för att bibehålla kontakten . Även stegförflyttningar har vi börjat kunna lägga in men än så länge bara under gång.

Ikväll körde vi ett pass med positioner och vändningar inomhus, 6 kvadratmeter räcker alldeles utmärkt för detta ändamål. Fick faktiskt lite mer flyt i vändningarna till höger ikväll - så det är bara att nöta vidare. Avslutade med lite kryp också, som gick helt gudomligt !

Mille kan också lite tricks, vad sägs om "High five"???

 Efter en hektisk shoppingdag igår (2 shoppingresor blev det...) var det otroligt skönt att äntligen komma ut i skogen. Jag la ett "medelklurigt" spår till Niska med 7 pinnar och 900m långt. Eftersom GPS:en behagade att fungera idag, så var det enkelt att checka längden för en som är urusel på att räkna steg.

I väntan på att gå spåret fick Niska ett uppletande på en vall, jag vallade en korridor och lyckades skaka fram tre föremål att lägga ut (städade även bilen igår,,,, hmmm). Lite spring blev det allt, öppna landskap verkar ha den effekten på henne, men hon löste ändå uppgiften galant..., såvida jag inte är petnoga med att få raka skick!

Spåret kan ju visa diskuteras… För det första upptaget: här blev hon nästan stillastående , nosade noga fram och tillbaka – men knappast var det spåret som rönte stort intresse. Till sist bar det iväg, om än lojt, i rätt riktning. Själva spåret var till en början fladdrigt, hon zick-zackade sig fram liksom, men blev bättre allt eftersom. En pinne tappade vi bort i skogen och det var med all säkerhet i spårets början, där det enligt GPS:en såg ut som vi missat en liten krok, trots att jag hela tiden kände det som hon gick exakt där jag gått. Nu är jag inte helt överens med den lilla oranga vägvisaren, men helt omöjligt är det inte…  

Igår kom Zeddes jobbarkompis med familj förbi och visade upp deras 4 månader gamla goldenvalp Max. Max och Niska fick en rejäl lekstund och Max tuggade på Niska så att en valptand lossnade. Eftersom jag inte var hemma till en början så var deras lek betydligt lugnare när jag tog fram kameran, men visst avslöjar även dessa bilder hur kul de hade?! Mer bilder finns här.

Niska & Max

Avslutningsvis vill jag passa på och slå ett slag för Milles två syskon (sv/vit hane och grå/vit hona) som söker efter ett nytt hem. Ni som följt min blogg kanske har fått en avskräckande bild av honom , och visst är han busig men samtidigt hur otroligt go som helst ! Efter en vecka i vår familj har han accepterat Niska fullt ut och tar t.o.m initiativ att leka med henne, om än på sina egna vilkor. Om någon är intresserad av dessa katter så går det bra att skicka ett mail till Sanna.

Då har man avverkat höstterminens första föräldramöte och fler lär det bli. Wictor är mitt uppe i sin fotbollssäsong och nästa vecka startar innebandyn upp för dem båda, precis som scouterna. Plussa på de 3 läxorna per barn och vecka och dra slutsatsen som jag precis gjort: när ska JAG hinna med något eget (läs träning med hunden, inte tvätta, städa...)??? Men det är ju inte unikt, så det ska väl gå i höst också, precis som det alltid gjort!

Niska var ute och sprang med Annelie två timmar ikväll medan jag var på mötet, ganska lyxigt ! På hemvägen ringde Wictor och frågade var Niskas handduk var, hon hade varit så skitig när de sprungit klart att Annelie hade stoppat in henne i garaget. Insåg snabbt att det bästa sättet att bli av med lerinpackningen var att stoppa in henne i duschen.

Första dagen med Niska, då 7½ månad - tänk vad fort tiden går.
Öronen upplevs inte lika gigantiska längre

Igårkväll, efter läxläsningen, blev det ett kortare pass i skymningen. Jag tragglade med att få henne att galoppera ut till punkten, och det gick bra mycket bättre än sist. Körde lite kryp också innan det vart helt kolsvart, men bättre ett litet träningspass än inget alls.

Den lilla röda terroristen blir alltmer vänligare mot Niska för var dag som går. Endast vid något tillfälle vispade han till med tassarna och då med indragna klor. Niskas intresse har blivit lite mer balanserat, hon har faktiskt passerat kattungen någon gång utan att gå fram till honom. När det vankas mat för Mille - ja då vill Niska vara med! Hon brukar få slicka av skeden så snart ratar hon väl sitt eget foder, kräver kanske lite rättvisa lixom.

Lugnet har lagt sig i huset, Mille sover