Då har man avverkat höstterminens första föräldramöte och fler lär det bli. Wictor är mitt uppe i sin fotbollssäsong och nästa vecka startar innebandyn upp för dem båda, precis som scouterna. Plussa på de 3 läxorna per barn och vecka och dra slutsatsen som jag precis gjort: när ska JAG hinna med något eget (läs träning med hunden, inte tvätta, städa...)??? Men det är ju inte unikt, så det ska väl gå i höst också, precis som det alltid gjort!

Niska var ute och sprang med Annelie två timmar ikväll medan jag var på mötet, ganska lyxigt ! På hemvägen ringde Wictor och frågade var Niskas handduk var, hon hade varit så skitig när de sprungit klart att Annelie hade stoppat in henne i garaget. Insåg snabbt att det bästa sättet att bli av med lerinpackningen var att stoppa in henne i duschen.

Första dagen med Niska, då 7½ månad - tänk vad fort tiden går.
Öronen upplevs inte lika gigantiska längre

Igårkväll, efter läxläsningen, blev det ett kortare pass i skymningen. Jag tragglade med att få henne att galoppera ut till punkten, och det gick bra mycket bättre än sist. Körde lite kryp också innan det vart helt kolsvart, men bättre ett litet träningspass än inget alls.

Den lilla röda terroristen blir alltmer vänligare mot Niska för var dag som går. Endast vid något tillfälle vispade han till med tassarna och då med indragna klor. Niskas intresse har blivit lite mer balanserat, hon har faktiskt passerat kattungen någon gång utan att gå fram till honom. När det vankas mat för Mille - ja då vill Niska vara med! Hon brukar få slicka av skeden så snart ratar hon väl sitt eget foder, kräver kanske lite rättvisa lixom.

Lugnet har lagt sig i huset, Mille sover